Sitter och lyssnar på dyster musik,då blir man väldigt lätt dyster själv! Man lägger en funderare över sit liv och det bildas ett bildspel i skallen som kort visar upp de stunder man minns mest. Känslor man har i kroppen som man aldrig kommer kunna få ner på papper,bara om man är riktigt skicklig men det är inte jag-inte än!
Man har levt i flera flera hundra dagar,man har varit med om flera hundra saker,man har känt flera kanske inte hundra olika känslor. Det ända man får är några få sekunder av bilder i skallen,några få korta tillbakablickar från stunder man trodde skulle finnas i evigheter. Man visste inte bättre då! Ibland önskar jag att jag kunde leva mer,jag vill ta på stunden. Just nu vill jag bara andas frisk luft,få en rysning och fälla en tår.